måndag 5 maj 2008

DN om OECD om de svenska skatterna

Ett av de mer tjatiga och inskränkta perspektiven på eller argumenten om välfärdsstaten och globaliseringen är att skatter är den enda faktor som avgör företags konkurrenskraft och hur väl ett samhälle fungerar. Om man ska tro skribenter från 80- och 90-talens nyliberala hysteri, eller DN:s ekonomikrönikör Johan Schück idag, så tar företag inte sina investeringsbeslut grundat på hur mycket vinst de kan göra med investeringen (och vinsten beror ju på många faktorer, som utbud och efterfrågan, hur stark konkurrensen är etc), utan på hur skattenivån. Och den enda faktor som avgör ekonomisk tillväxt är också - se där! - skattenivån. Utbildning, humankapital och sånt är menlöst trams som samtida nationalekonomer - hippies! - håller på med; nej tacka vet Schück det gamla goda 80-talet när näringslivet pumpade ut propaganda mot skatterna jämt och samt.

Således var DN:s rubrik när OECD:s generalsekreterare Angel Gurría häromveckan besökte Sverige, "OECD slår ner på de svenska skatterna". Schücks text tas helt upp av Gurrías skatteargumentation, och börjar:


De svenska skatterna är alldeles för höga, trots de senaste årens sänkningar. Sverige måste reformera mer om ni vill förbli konkurrenskraftiga, säger OECD:s generalsekreterare Angel Gurría, som besöker Stockholm. /.../ Marginaleffekterna, alltså vad man får behålla av en inkomstökning, är så höga att svenskarna avskräcks från att arbeta mer.- Inräknat sociala avgifter, som man inte ser, har många svenskar en marginaleffekt på runt 70 procent. Det är extremt, jämfört med de flesta länder. Här ligger främsta orsaken till att USA:s BNP per invånare är 20 procent högre än Sveriges, framhåller Angel Gurría.*

DN:s rapportering blir intressant i jämförelse med SvD:s, som man nog får kalla mer nyanserad:



Ändå har Sverige det, relativt sett, rätt väl förspänt. De demografiska förutsättningarna är bättre än på många andra håll. Produktivitetsökningen är högre än genomsnittet. Och Gurría talar i uppskattande ordalag om vår öppna invandringspolitik. Den är ett ekonomiskt plus i konkurrensen med länder som har en krympande befolkning.
Däremot sätter han frågetecken för de höga inkomstskatterna. OECD:s rekommendation till medlemsländerna är istället att de i så hög utsträckning som möjligt ska styra över beskattningen mot områden som konsumtion och fastigheter. Det breddar skattebasen, täpper till kryphål och gör beskattningen både transparentare och effektivare. Vilket i sin tur gynnar entreprenörskap och konkurrenskraft.
Samtidigt betonar Gurría att det inte räcker att koncentrera sig på ett ekonomisk-politiskt område i taget. För att hävda sig i den globala ekonomin måste länderna ta ett helhetsgrepp på allt från sjukvård och arbetsmarknadslagar till pensioner och utbildning.
Sverige har valt ett system med höga skatter men också med ett omfattande socialt skyddsnät, konstaterar han.
- Det är ni lyckliga med och det har skapat ett samhälle som är en vinnare, säger Gurría, men varnar samtidigt:
- Som en medelstor, öppen ekonomi måste ni alltid vara på tårna. Det är som en Formel 1-bil. Den behöver hela tiden finjusteras och det kräver goda mekaniker.**
DN: skattesänkningar är det enda i hela världen som är viktigt. SvD: politiskt sett bör vi sänka skatterna, men med förnuft. Skatter är inte heller det enda som spelar roll. Även t ex arbetsmarknadslag, pensioner, invandringpolitik spelar roll.

Nationalekonomer visar att korrelationen mellan skattenivå och tillväxt inte existerar***. Att det inte heller existerar någon linjär korrelation mellan inkomstfördelning och tillväxt. Att humankapital är extremt viktigt för tillväxt****. Att offentliga investeringar i public goods är viktigt för tillväxten*****. Att brist på rätt utbildad arbetskraft är ett av de största tillväxthindren i många länder i världen, däribland Sverige******. Att välfärdsstaten och starka fackföreningar tenderar till att ge god humankapitalsutveckling och "high road"-tillväxt******. Man läser i tidningen att Tysklands industri, med höga skatter och höga löner, håller stången mot Kinas industri med låga löner och låga skatter********.

Men såna saker spelar ingen roll i DN:s artikel om skatterna. Det är slappt, för DN publicerade samma artikel med samma rubrik år 1985, år 1995, och förra året. Kunde inte diskussionen ta ett steg framåt någon gång?

---------------------------------------------------------------
*Johan Schück, "OECD-bas slår ner på de svenska skatterna", Dagens Nyheter 23 april 2008. Angel Gurrías föredrag om skatter och tillväxt på Handels i Stockholm finns att läsa här.
**Lars-Georg Bergkvist, "'Sverige klarar sämre tider' - samtidigt listar OECD:s generalsekreterare nya ekonomiska utmaningar", Svenska Dagbladet 23 april 2008
***Jfr Jonas Pontusson, Inequality and Prosperity: Social Europe versus Liberal America (Ithaca, NY: Cornell U P, 2005). Pontusson har en hel del sköna scatterplots om sådana samband eller brist på samband.
****Jfr Paul M Romer, "Human Capital and Growth: Theory and Evidence", NBER Working Paper Series Nr 3173, 1989
*****Jfr Robert Barro, "Government spending in a simple model of endogenous growth", Journal of Political Economy oktober 1990
******Jfr Bosse Andersson, "Kunniga yrkesmän efterlyses. I hela världen råder det brist på hantverkare", Dagens Nyheter 25 april 2008
*******Torben Iversen, Margarita Estevez-Abe och David Soskice, "Social Protection and the Formation of Skills: A Reinterpretation of the Welfare State", i Peter Hall och David Soskice (red) Varities of Capitalism (Oxford: O UP, 2001). Jfr Torben Iversen och John Stephens, "Partisan Politics, the Welfare State, and the Three Worlds of Human Capital Formation", Comparative Political Studies, 2008
********Stefan Theil, "Factory of factories", Newsweek 21 januari 2008

Inga kommentarer: