onsdag 24 mars 2010

Högern, kapitalismen som oberoende variabel

I samhällsvetenskapen handlar det i hög grad om kausalitet: att en sak - eller en förändring i fenomenet - orsakar en annan sak - eller en förändring av den. Den oberoende variabeln förändrar utfallet i den beroende variabeln.

Utifrån detta är mycket - kanske allt - av den politiska diskussionen om den s.k. kapitalismen stötande. "Kapitalismen" - mer än så behöver man tydligen inte specifiera - anses å ena sidan (vänstern) kunna orsaka en ökad inkomstojämlikhet i ett land som Sverige mellan t ex 1981 och 2010 (som om Sverige blivit mer eller mindre kapitalistiskt under perioden), å andra sidan (högern) kunna förklara att vissa länder är rika (varför är i så fall Lesotho, ett kapitalistiskt land - de har privat ägande och "a market-based economy", inte rikt?).

I regressionsanalyser blir antagandena om kausalitet kanske allra tydligast, vilket är väldigt bra. Man tvingas definiera sina variabler och visa mått på dem. Att proppa in "kapitalism" i en sådan regression vore ytterst tveksamt. Det närmsta som görs i den vägen är väl de som - oftast rätt dubiöst - använder höger-tankesmedjan Heritage Foundations Index of Economic Freedom eller höger-tankesmedjan Fraser Institutes motsvarande Economic Freedom of the World Index. - Johan Norberg för apropå det i Till världskapitalismens försvar (pdf, se s 61-65; representativt påstående: "Ekonomisk frihet ökar medellivslängden")ett riktigt härligt oseriöst användande av korrelationer länders "betyg" på EFotW och deras tillväxt, medellivslängd etc, med det uttryckliga hävdandet (s 63, n25) att det verkligen är den "ekonomiska friheten" i sig som orsakar de goda resultaten. (jfr nyliberalen Tino Sanandaji som har några riktigt, riktigt bra blogginlägg om korrelation och kausalitet - t ex här som talar direkt mot Norbergs resonemang, och här och här mot The Spirit Level.)

--

"Detta är en nyckel för att förstå vänstern: den drivs av avund. Man ser hellre att alla är fattiga, än att några lyckas och når framgång."
Dick Erixon, 21 feb 2010

"Att ekonomisk frihet leder till högre ekonomisk har på ett övertygad visas på ett övertygande sätt i den årliga rapporten Economic Freedom of the World. /.../
Inte ens garvade vänsterjournalister sticker under stol med det faktum att det de kallar för nyliberal ekonomisk politik genererar goda tillväxt siffror. [sic!] Vad som dock brukar betonas är att detta sker till priset av dramatikt ökade ekonomiska klyftor."
Marknadskraften.com, "U-ländernas väg till till välstånd eller fattigdom"
kausalitet: "ekonomisk frihet" --> tillväxt
nyliberal ekonomisk politik --> goda tillväxtsiffror (jfr t ex Rodrik om Haiti kontra Vietnam)

--
"Kapitalismen kanske inte alltid lyckas fördela välstånd helt jämt. Socialismen, däremot, är oerhört effektiv i att fördela fattigdom och missär.

Av någon anledning är det alltid viktigare för vänstern att spotta på rikedom än att bekämpa fattigdom."
Jonas Pettersson, 21 februari 2010

"Den tillväxten vi i västvärlden insisterade på gav oss rika samhällen som hade råd med jämlikhet."
Jasenko Selimovic, P1 OBS
kausalitet: västvärlden "insisterade på tillväxt" --> rikedom --> "råd med jämlikhet"

--
"Segrarna skriver historien, och i det här fallet heter det främsta dokumentet Till världskapitalismens försvar."
Christian Gergils, "Varför globaliseringsmotståndet inte blev ett nytt '68'", motattack.nu

--
"Kapitalismen växte därför fram successivt där gamla hinder revs. Enskilda människor fick nya friheter och följden blev ständigt stigande levnadsstandard."
Johnny Munkhammar, "Vi borde älska kapitalismen", Aftonbladet 7 november 2009
kausalitet: kapitalism (i största allmänhet) --> "ständigt stigande levnadsstandard"

--
"Det svenska samhället började få betydande inslag av kapitalismen i början på 1800-talet. Statens makt över medborgarna begränsades kraftigt. Medborgarna fick större möjligheter att handla efter eget omdöme och på eget ansvar. Driftiga individer kunde då berika sig själva genom att hitta på bättre och billigare sätt att producera eftertraktade varor och tjänster.

Resultaten lät inte vänta på sig. I början av 1800-talet var den totala dödligheten i Sverige 28 procent. I slutet på 1800-talet var det bara 16 procent. I början av 1800-talet dog 20 procent av alla levande födda barn under första levnadsåret. I slutet av 1800-talet dog bara 10 procent av alla levande födda barn under första levnadsåret. I början av 1800-talet var Sveriges totala befolkning 2,3 miljoner. I slutet av 1800-talet hade den vuxit till hela 5,1 miljoner. Och det trots att ca. 1 miljon svenskar hade emigrerat under seklet.

Framväxten av kapitalismen på 1800-talet ledde alltså till att allt flera svenskar levde allt längre."

Henrik Unné, "Kapitalismen är bäst", Newsmill 6 april 2009
kausaliteten - som verkligen är ett dåligt skämt - : mer kapitalism --> bättre hälsa
jfr, 1: kapitalismens genombrott i Sverige i mitten av 1600-talet (Martinius, Från kapitalismens uppkomst till dess genombrott i Sverige, Ekonomisk-historiska instiutionen vid Stockholms universitet, 1985); varför förbättrades då inte hälsan så i mitten av 1600-talet istället för början av 1800-talet?
jfr, 2: Sandberg och Steckels förklaring - de har till skillnad från Unné forskat på det där - till förbättrad hälsa i Sverige under 1800-talet:
"“We are choosing to expand “vaccination” beyond its, certainly very important, literal meaning to include public and, to a lesser extent, private health measures. In addition to vaccinations (especially against smallpox) per se,
there were marked improvements in sanitation, hygiene, and child care. Much of this was accomplished through government propaganda in favor of breastfeeding and general improvements in sanitation (Lithell 1981, 183). The church and, even more so, the system of compulsory schools were effectively used to spread official views on these subjects. The fact that Sweden was a highly literate country with a long tradition of bureaucratic and church control over the individual’s private life meant that these campaigns were a good deal more successful than would have been the case in countries, such as England or the United States, where much more emphasis was put on individual freedom and autonomy.
More concrete measures were also undertaken. The system of training midwives, first controlled by the government as early as 1711, was improved and expanded following the issuance of new regulations in 18 19 and again in 1840 (Lundquist 1963,645-48). During the same period, the system of state district physicians that dated back to 1773 was similarly expanded and improved markedly (Bergstrand 1963, 127, 156-57). Even more important, the 1857 statute on epidemics, which put great emphasis on improved sanitation, was quickly followed by improvements in water and sewage systems. The major improvements in Stockholm’s access to clean water and efficient sewers during the 1860s had immediately observable effects on the city’s death rate from typhus (Bergman 1963,379-80). /.../ . More and better food, housing, medical care, and (government financed) public health measures carried the day" (s 143, 157)
Lars Sandberg & Richard H Steckel, ”Was Industrialization Hazardous to Your Health? Not in Sweden!”, i Steckel & Roderick Floud (red), Health and Welfare during Industrialization (University of Chicago Press, 1997)

--

"Kapitalismens kärna är respekten för varje människas val, hennes okränkbara rätt att själv välja riktning och mål för livets långa vandring. Det är detta som gör kapitalismen unik: att det inte finns en styrande kraft, utan att varje människa själv har rätt att välja, ta ställning och agera.
Marknaden, samlingsbegreppet för alla krafter och viljor inom kapitalismen, består av just detta. Fenomenet marknaden är människors önskningar, viljor och preferenser sammantaget--där möjlighet finns för den som önskar hjälpa medmänniskor uppnå sina mål. Varje människa styr själv sitt agerande och vägleder därmed dem som önskar tillfredsställa hennes behov.
Den som är idérik, kunnig, förutseende och presterande har möjlighet att bli rik genom att tillfredsställa sina medmänniskors behov och uppfylla deras önskningar. Den som lurar, bedrar, utnyttjar och tvingar finner att han inte får avsättning för sina produkter och tjänster och blir tvungen att välja en vänligare väg.
Kapitalismen belönar på marknaden den som gör gott, genom att låta denne få avsättning för produkten av sitt arbete. Denna egenskap att belöna den som gör gott för andra, som producerar vad andra har användning för, som väljer fredliga, produktiva lösningar framför våld, gör kapitalismen till en vän och ledstjärna för alla hederliga människor--inte en motståndare och fiende. Den som önskar att med andras samtycke skapa sig ett bättre liv väljer kapitalismen. Den som önskar gjuta sitt och andras liv mot deras vilja i endast en form enligt egna preferenser väljer en annan väg.
Globaliseringen är en breddad och fördjupad kapitalism, där interaktionen mellan människor flyttats från den lokala marknaden, snabbköpet, loppisen, marknadsplatsen, till en internationell eller global arena."
Per Bylund, "Kapitalismen - ett ideal"

--

kapitalismen "har skapat ett historiskt helt unikt välstånd"
Johan Norberg

Inga kommentarer: