torsdag 1 april 2010

Var korrelationen mellan a-kassans ersättningsnivå och arbetslösheten starkare 1995?


Scatterploten visar kombinationer mellan arbetslöshetsförsäkringars nivå och arbetslöshetsnivåer i 18 OECD-länder år 2008.

källa för ersättningsgraden: Stephen Nickell, ”Is the U.S. labor market really that exceptional?
A review of Richard Freeman’s America Works: The Exceptional U.S. Labor Market”,

Journal of Economic Literature
nr 2 2008. Källa för arbetslöshet: OECD.

En enkel regression med ersättningsgraden som oberoende variabel och arbetslösheten som beroende ger en koefficient på 0,001; t-värde på 0,05  och adjusted r-squared på -0,06. Ingenting av variationen i arbetslöshet förklaras alltså av variationen i a-kassan. Scatterploten med ett ynkligt försök till linjär regressionslinje ser ut så här:


Om man kollar på scatterplot för a-kassa och sysselsättning istället, blir resultatet än mer kontra-intuitivt.

Figuren ser snarast v-formad ut. En enkel regression med sysselsättningsgrad som beroende variabel ger koefficienten 0,02 med T-värde på 0,2. r-squared adjusted -0,058. Inga vidare resultat alltså: ingenting  av variationen i sysselsättning förklaras av variationen i a-kassan.

1990-talet var nyliberalismens glansdagar. OECD Jobs Study 1994, etc. Var korrelationen mellan arbetslöshetsförsäkringens generosistet och arbetslösheten starkare då? Eftersom ett OECD-paper från 1996*** uppger beräkningar för arbetslöshetsförsäkringars nivåer för år 1995, så gjorde jag en scatterplot för det året också, att jämföra med scatterploten för år 2008. Det ska sägas att Martin redovisar flera olika mått på generositeten: för singlar, för par, för första året, för andra året, femte året, osv. Systemen är mycket olika konstruerade i olika länder och det är därför svårt att jämföra. Jag valde att ta en singel under hennes/hans första år som arbetslös som jämförelsedata. (OBS att jag valt bruttonivå; kanske borde nettonivå ha använts; jfr Martin s 102 och s 106. Man skulle också kunna använda indexet för 5 års arbetslöshet på s 109.) Martin har siffror på 21 OECD-länder.




*ex Bertil Holmlund: "My own judgment is that the case for the conventional
wisdom is reasonably strong: unemployment will probably increase if the benefit system is made more generous." Holmlund, "Unemployment Insurance in Theory and Practice", Scandinavian Journal of Economics, 1998, s 126. För kritik av denna artikel se t ex svaret i samma nr av tidskriften av Alan Manning, som citeras här på bloggen 16 nov 09. Också Steinar Strøms kommentar i samma nr. Strøm (s 151f): "Neither microeconometric nor macroeconometric results give strong and/or convincing support to the predictions of a strong positive relationship between unemployment and unemployment benefits as indicated in microeconomic and macroeconomic theory. Moreover, there is no support for the strong beliefs, held by many economists and others, of a strong positive relationship between unemployment benefits and duration of unemployment."
**Jfr Holmlund (s 124f): "Unfortunately, economists know virtually nothing about a reasonable estimate of the leisure value of unemployment. A liberal interpretation of some empirical evidence on unemployment and psychological well-being suggests that the value may well be negative (see for example Blanchflower and Oswald 1997)."
***John P. Martin, "Measures of replacement rates for the purpose of international comparisons: A note", OECD Economic Studies nr 26, 1996

--

jfr 24 juli 2009, "Bo Rothstein gör en viktig, vetenskapligt och politiskt, poäng"; 16 november 2009, "Ironiskt om OECD Jobs Study 1994: segrar i eurovisionsschlagern orsakar ökad arbetslöshet?".

---
jfr:
"Moderaternas chefsekonom Anders Borg, som är en av strategerna bakom de borgerligas ekonomiska politik, försvarar det med att hänvisa till de goda erfarenheterna från president Bill Clintons arbetsmarknadspolitik i USA under 90-talet.
- Det handlade om att ge särskilda skatteavdrag för låginkomsttagare, som vi föreslår nu. Begränsning av stödperioderna och möjlighet att komma ut i vanliga jobb i stället för utbildning, som vi föreslår med nystartsjobb, säger Anders Borg.

De borgerliga får också visst stöd från svenska arbetsmarknadsforskare.

Professor Jonas Agell på Stockholms universitet menar att forskningen klart visar att sänkta ersättningar och skärpt kontroll leder till minskad arbetslöshet.
- Men den negativa bieffekten är att det inte är bra fördelningsmässigt, för de som inte lyckas få något jobb hur de än anstränger sig, säger Jonas Agell.

Enligt Agell studeras de överraskande positiva erfarenheterna av den amerikanska arbetsmarknadspolitiken under president Clinton i hela Europa i dag.
- Den ledde till att sysselsättningsgraden gick upp. Till exempel bland ensamma mammor, som annars är en svag grupp, Och det ledde också till höjda löner. Man jobbade med en kombination av piskor och morötter som bidrog till att lyfta många ur fattigdom.
- Att den svenska regeringen inte tagit upp de här idéerna kanske har att göra med att man anser att moderaterna lagt beslag på dem, säger Jonas Agell."
Henrik Brors, "Sämre a-kassa inget nytt", DN 2 september 2005

Inga kommentarer: