torsdag 23 september 2010

Löneskillnadsinlägg

"Vad gäller små friheter, så kan de flesta ta fem minuters paus utan att be om lov. 79 procent av LO-medlemmarna har den friheten liksom 84 respektive 92 procent av TCO- och SACO-medlemmarna. Fördelat på kvinnor och män har endast 71 procent av LO-kvinnorna frihet till fem minuters paus jämfört med 94 procent av TCO- och SACO-männen. /.../
83 procent av de med minst 40 000 kronor i månadslön [kan] själva bestämma vad de ska göra närmaste timmen medan endast 36 procent av de med högst 16 000 kronor i lön har den friheten. /.../
Friheten att kunna börja senare någon dag för att sedan arbeta in den förlorade tiden är det fler som har. Framförallt är det TCO- och SACOmedlemmar som har denna frihet, 72 respektive 82 procent, men även 57 procent av LO-medlemmarna. Skillnaden mellan kvinnor och män är återigen stor då 63 procent av LO-männen har denna frihet men endast 51 procent av LO-kvinnorna. /.../
Endast en tredjedel, 33 procent, av LO-medlemmarna har flextid jämfört med 63 procent av TCO-medlemmarna och 78 procent av SACO-medlemmarna.
Mats Larsson, Anna Fransson. Ingela Goding & Åsa Forssell, "Röster om facket och jobbet: Friheter och förmåner i arbetet" (pdf), LO, 2007

Jfr:
Lena Granqvist, "Inte bara lön: En studie av akademikernas löneförmåner och bonus" (pdf), SACO, 2009

Jfr:
Philip Oreopoulos & Kjell G Salvanes, ”How Large are Returns to Schooling? Hint: Money Isn’t Everything”, NBER Working Paper No. 15339, september 2009

Ur min text om labor economics
Det viktigaste inslaget i mainstream-nationalekonomins teori om lönestrukturer idag är humankapitalteorin. Det näst viktigaste inslaget är teorin om compensating (wage) differentials. Denna teori, framförd i modern form av Sherwin Rosen på 1970-talet utifrån en teori som redan Adam Smith formulerade, är att en jämvikt kommer att uppstå på arbetsmarknaden vad gäller fördelningen av goods och bads på olika jobb: om ett jobb har en negativ aspekt – t ex obekväma arbetstider eller risk för arbetsskador – så kommer lönen för det jobbet att höjas för att arbetsgivaren ska kunna attrahera arbetssökande. Ett jobb med fler negativa aspekter än vad det typiska jobbet har, måste också få flera fördelar (i form av lägre arbetstid, högre lön osv) för att kunna besättas. På så sätt jämnas på en perfekt marknad alla jobbs sammanlagda attraktivitet ut.

Adam Smith formulerade denna idé i häpnadsväckande moderna ordalag – detta är i sanning en jämviktsteori och dessutom med väl specifierade antaganden – i Wealth of Nations, som citeras av Borjas:
“The whole of the advantages and disadvantages of different employment of labour and stock must, in the same neighbourhood, be either perfectly equal or continually tending to equality. If in the same neighbourhood there was any employment either evidently more or less advantageous than the rest, so many people would crowd into it in the one case, and so many would desert it in the other, that its advantages would soon return to the level of other employments. This at least would be the case in a society where things were left to follow their rational course, where there was perfect liberty and where everyman was perfectly free both to choose what occupation he thought proper, and to change it as often as he thought proper.” (cit Borjas s 207)

Så långt teorin. Vad vet då arbetsmarknadsekonomin, enligt Borjas, om hur det ser ut i verkligheten?
  • ”workers who are exposed to haxardous material or equipment earn about 3 to 4 percent more than workers who are not”
  • “workers in jobs that involve physical stress earn about 6 percent more than workers in other jobs” (s 217)
  • “Workers who are exposed to a higher probability of fatal injuries earn more. Although there is a great deal of variation in the size of the estimated effect, a recent survey of the evidence concludes that a .001 point increase in the probability of fatal injury (so that, on average, an additional worker out of every thousand will die of job-related injuries in any given year) may increase annual earnings by about $6,600 (in 2002 dollars).
  • “Despite the central role played by the theory of compensating differentials in our understanding of labour market equilibrium, the evidence does not provide a ringing endorsement of the theory. A careful survey of the evidence concluded that ‘tests of the theory of compensating wage differentials are inconclusive with respect to every job characteristic except the risk of death.” (s 224, citerar C Brown i QJE 1980)
  • men i många fall stämmer CWDs förutspåelser inte. Detta beror framför allt på ability bias.
Ability bias är att vissa arbetare är av högre ”kvalitet” (ett begrepp som endast ekonomer av samhällsvetare använder om människor utan att blinka), de har högre ability än andra. Dessa högkvalitativa arbetare kan välja jobb före alla andra, och kan eftersom de är högkvalitativa och starkt efterfrågade få en betydligt bättre sammansättning av sina jobbs egenskaper än vad lågkvalitativa/lågt efterfrågade arbetare kan. De högkvalitativa arbetarna kan därför få såväl högre lön som bekvämare arbetstider och lägre risk för arbetsskador och mer självbestämmande på jobbet. Hur apologetisk gentemot varje existerande system denna teori är, behöver väl knappast påpekas.

En mer kritisk och ifrågasättande arbetsmarknadsundersökning om jobbs egenskaper på en arbetsmarknad och Cambridge-sociologerna RM Blackburn och Michael Manns bok The Working Class in the Labour Market från 1979. De gjorde en långvarig och utförlig studie – framför allt med surveys, men också intervjuer och observation – av arbetsmarknaden i den engelska staden Peterborough och vilka jobb som fanns där. Ett huvudsyfte för deras studie var
“to establish the extent to which the labour market is hierarchical or compensatory in form: that is to say, do desirable job features vary directly or inversely?” (s 62)
Detta är i min mening en av arbetsmarknadsekonomins huvuduppgifter, och som givetvis också tacklas av CWD-teorin. Blackburn och Mann var dock kritiska till CWD; menade att trots neoklassicismens dominans i labor economics så tydde den mesta empirin – de hänvisar till Lester 1952, Mackey et al 1971, Rees & Schultz 1970, och Reynolds 1951 – på att arbetsmarknaden är hierarkisk, inte kompenserande. (Notera referenserna till de klassiska institionalisterna Lester och Reynolds.)

En annan mycket viktig fråga som de ställde, men dock inte kunde besvara på något heltäckande sätt (och vem kan det?), var ”does the labour market objectively allow to the worker a significant measure of choice over his economic life?” (s 16)
I alla fall, så gjorde de alltså en stor survey över jobbs egenskaper – önskvärda och icke önskvärda – och hur de olika egenskaperna kombinerades i reellt existerande jobb i Peterborough. De gjorde surveys med ordinalskalor där de anställda själva fick ange hur deras jobb var på olika mått. Blackburn och Mann beräknade därefter korrelationer mellan olika mått. Några viktiga findings blev:
  • att arbeta utomhus – klimatet i Peterborough är inte så behagligt och det räknas därför som en icke önskvärd egenskap hos ett jobb – är kompensatoriskt relaterat till low noise, long varied work cycles, autonomy of decisions, pace choice, little supervision, och the opportunity of social interaction (s 67)
  • noise är kompensatoriskt relaterat till hög lön, kort arbetstid, och möjlighet att använda manual dexterity (s 68)
  • kompensatoriskt förhållande råder mellan pleasant work – lång arbetstid (s 66)
  • hierarkiska relationer: återfanns mycket på actual perfomance of the job-kategorier, som autonomi, job variety, mental quality, skill & physical effort (s 69); ”there tends to be no opportunity for choosing one aspect of, say, mental skill, in exchange for another”.
  • inconvenient hours och chance of promotion är kompensatoriskt relaterade (s 77)
Blackburn och Manns övergripande slutsats på frågeställningen om huruvida arbetsmarknaden var kompensatorisk eller hierarkisk, blev:
“whichever way we look at it, the general structure of the labour market is predominantly hierarchical: jobs which are better than most on one characteristic tend to be better on others” (s 86)
Två betydande undantag var: tyngre jobb ger färre timmar, och jobb utomhus ger mer frihet över att disponera sitt jobb. Blackburn och Mann hävdade att arbetsmarknaden är stabilt hierarkisk men var en viss person kommer att hamna är – med undantag för utifrån etnicitet – inte helt förutsägbart (s 283)

Det finns givetvis en stor mängd studier utifrån hypotesen om compensating wage differentials. Ytterligare två studier med mycket intressanta findings är:
  • Glomb et al 2004 menar utifrån data för USA runt år 2000 att “higher levels of emotional labor demands are associated with lower wage rates for jobs low in cognitive demands and with higher wage rates for jobs high in cognitive demand”
  • McCrate 2005 menar utifrån data för USA runt år 2000 (från Comparative Project on Class Analysis) att kvinnliga anställda med mer flexibilitet över när de ska jobba inte har lägre löner för det, eftersom de kvinnliga anställda som har flexibilitet över när de ska jobba i regel också har auktoritet på arbetsplatsen och har högre lön för det (relationen självbestämmande – lön är alltså hierarkisk, inte kompensatorisk)
Referenser:
Robert Martin Blackburn & Michael Mann, The Working Class in the Labour Market (Cambridge University Press, 1979)
George Borjas, Labor Economics, 3d ed (McGraw-Hill, 2005)
Theresa M. Glomb, John D. Kammeyer-Mueller & Maria Rotundo, “Emotional Labor Demands and Compensating Wage Differentials”, Journal of Applied Psychology nr 4 2004
Elaine McCrate, “Flexible Hours, Workplace Authority, and Compensating Wage Differentials in the US”, Feminist Economics nr 1 2005


Tidigare inlägg på bloggen om löneskillnader ur mikroperspektiv: "'Hjärnskatt'", 19 maj 10; "Kay om bonusar och incitament", 28 april 10; "Fölster om inkomstfördelning i Sverige", 14 april 10; "Yrkesutbildningens värde", 12 januari 10; "Teknikföretagen radikala för ökade löneskillnader", 19 nov 09; "Andel av anställda med besvär av fysisk belastning" 18 nov 09; "Europeiska arbetsmiljöbyrån om belastningsbesvär orsakade av jobbet", 4 nov 09; "Ny EU-rapport om lokalvårdares arbetsförhållanden", 4 nov 09; "Socialsekreterares arbetsförhållanden", 21 okt 09;

Löneskillnader ur makroperspektiv: "Minimilön i Hong Kong", 25 juli 10; "En liberal om inkomstfördelning, 4", 15 maj 10; "Lägstalöner i Sverige", 9 mars 10; 'Therborn om ojämlikhet", 11 jan 10;

Inga kommentarer: