I början av 2000-talet visade de tyska nationalräkenskaperna en stark ökning av vinstandelen av nationalinkomsten, konstaterar ekonomerna Martin Adler och Kai Daniel Schmid i sitt paper "Factor Shares and Income Inequality". Men detta matt är för den som är intresserad av ojämlikhet inte intressant i sig, menar de, utan det blir bara intressant om den funktionella inkomstfördelningen (vinstandel och löneandel) har en effekt pa den personliga inkomstfördelningen (inkomstspridningen eller inkomstojämlikheten). De börjar pappret med ett citat:
"There is no doubt that the functional distribution of income is only of minor importance with regard to social issues. Only if the functional distribution of income implied clear consequences with regard to the personal distribution of income, the former would be of social relevance." Krupp (1967: 3)
Som jag tidigare har diskuterat här pa bloggen med referens till USA och till Sverige och Finland sa kommer en ökning av kapitalandelen öka inkomstojämlikheten om kapitalinkomsterna är mer koncentrerade i befolkningen än vad arbetsinkomsterna är. Vilket tenderar att vara fallet.
För att undersöka detta i Tysklands fall använder Adler och Schmid tva datakällor: nationalräkenskaperna, och den tyska Socio-ekonomiska panelen (SOEP) som har mikrodata pa hushallsniva. Ett problem med statistiken fran nationalräkenskaperna är att där räknas hela inkomsterna för egenföretagare in i kapitalandelen, det görs alltsa ingen justering för deras tillskrivna arbetsinkomster som brukligt är (s 6). De gör själva en sadan justering av den kapitalandel som de räknar fram ur SOEP. Nivan pa kapitalandelen är mycket lägre med SOEP-statisitken, ocksa med det icke-justerade mattet. Adler och Schmidt anför tva orsaker till skillnaden. Ett, att företagens vinster förvisso ökade kraftigt under perioden 2002-2008, men utan att utdelningarna ökade -- däremot ökade ju värdet pa finansiella tillgangar, vilket i framtiden kommer realiseras i inkomster. Och tva, ett problem med hushallssurvey som SOEP är att folk med superstora inkomster är underrepresenterade (s 8). Ett krux som jag skulle välja lägga till är att deras serier slutar krisaret 2008; i krisar, atminstone sa där i början av en recession, minskar vinsterna snabbare än lönerna vilket gör att vinstandelen typiskt är lag just ar som 2008. Detta paverkar förvisso inte skillnaden mellan NR- och SOEP-serierna, men väl trenden i dem.
De diskuterar att effekten pa ojämlikheten av förändringar i den funktionell inkomstfördelningen beror pa vad för scenario av fördelning av inkomsttyper -- arbetsinkomster och kapitalinkomster -- man har i befolkningen, vad jag har kallat ett kontinuum mellan "folkkapitalism" och "arbetare och kapitalister".
De far fram att den ökade kapitalandelen ökat inkomstojämlikheten i Tyskland, bade inom grupper -- arbetare, tjänstemän och egenanställda -- och mellan grupper.
Referens
Martin Adler and Kai Daniel Schmid, "Factor Shares and Income Inequality — Empirical Evidence from Germany 2002-2008", SOEPpapers on Multidisciplinary Panel Data Research at DIW Berlin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar