onsdag 18 september 2013

Lönebestämning i Storbritannien 1870-1995

Nationalekonomen Paul Turner börjar sin artikel om lönebestämning i Storbritannien 1870-1995 med schvung, vilket kanske behövs i sa här korta artiklar:
"Although a great deal of attention has been paid to the economic theory of wage setting it has proved remarkably difficult to obtain robust estimates of a macroeconomic wage equation for the UK economy. However, a theoretically rich framework developed during the 1980s by Layard and Nickell (1985 and 1986) has led to some interesting empirical results. This approach views wages as being set through a bargaining process between unions and firms in which relative power determines the share of the total surplus each party obtains. Relative power is in turn determined by unemployment, benefits and union density. This framework has been applied to empirical models in numerous papers since, most notably in Darby and Wren-Lewis (1993), Lockwood and Manning (1993) and Manning (1993). This paper applies the bargaining model of the real wage rate to a long run of annual data over the period 1870–1995."
Han har tva huvudsakliga datakällor: Feinstein (1972) för den tidiga perioden, och CSO Economic Trends för perioden sedan 1950-talet. För facklig anslutningsgrad använder han British Abstract of Labour Statistics för perioden fran 1892 (!) till 1969 -- jag önskar att vi hade sa langa serier med arliga data för Sverige -- och sedan uppdateringar fran Annual Abstract of Statistics. A-kassedata är förstas ännu svarare; för perioden före 1920 nöjer han sig med att konstatera med referens till Flora (1982) att nivan var extremt lag och kodar den därför till 0. För 1920-1938 använder han Benjamin och Kochins (1979) data för en gift man med tva barn (för kritik av Benjamin och Kochin se här). För 1948-1972 använder han data fran Maki och Spindler (1975). Han interpolerar för aren 1939-1947, och för aren efter 1973 hämtar han data fran arliga statistiska arsböcker. Skattekilen förklarar han sa här:
"The tax wedge consists of the sum of the proportional rates of direct taxation, indirect taxation and nonwage employment costs to firms. The rate of indirect taxation was measure by taking the ratio of GDP at market prices to GDP at factor cost. The rate of direct taxation consists of the sum of the standard rate of income tax and the rate of employees’ National Insurance Contributions and the rate on nonwage employment costs consists of the rate of employers’ National Insurance Contributions. Again this is more likely to capture the broad trend in the tax wedge rather than provide an accurate measure of year on year changes."
De kör Augmented Dickey Fuller-test för att kolla för icke-stationäritet och far fram att de flesta serierna inklusive lönekostnaderna är I(1) dvs trendstationära. Undantaget är arbetslösheten som är I(0) dvs stationär.

Turners modell är en error correction-modell. Han börjar med en modell där förändringen i lön bestäms av första-differenser och laggade nivaer av alla variabler, och tar därefter bort variabler som enligt t-tester inte har nagon statistiskt signifikant effekt. Han inkluderar dummies för aren 1917, 1918 och aren under första och andra världskriget.


I den "stringenta" (parsimonious) modellen har förändring i a-kassans ersättningsgrad en positiv effekt (0.13), arbetslösheten föregande ar har en negativ effekt (märkligt svag: -0.01). Han ADF-testar residualerna fran en variant av denna modell och far ett bra resultat som tyder pa att variablerna verkligen är kointegrerade. Han menar att det langa tidsperspektivet löser problemet som Darby och Wren-Lewis (1992) hade med att hitta en kointegrerande relation mellan löner och arbetslöshet: de hade bara data för efterkrigstiden och da var lönerna stationära men arbetslösheten icke-stationär. Med ett längre perspektiv blir arbetslösheten stationär.

Referens
Paul Turner, "Estimates of a bargaining model of wages for the UK economy 1870-1995", Applied Economics Letters.

Inga kommentarer: