I nationalekonomisk teori (Becker, Mincer) utgår man ifrån att opportunity cost för att skaffa barn ökar när kvinnors löner ökar relativt till mäns. (s 1127) I sitt paper "Changing World Prices, Women's Wages, and the Fertility Transition" hävdar T. Paul Schultz att den moderna nedgången i fertilitet i Sverige förklaras av ökad efterfrågan på svenska exportprodukter i slutet av 1800-talet som ökade kvinnors löner (s 1128f). Detta snarare än förändring i kultur eller sekularisering.
Mellan 1750 och 1850 steg spannmålspriserna i Sverige och Europa relativt till löner (Slicher van Bath 1963), vilket gav incitament till ökad uppodling. I mitten av 1800-talet ökade Sveriges spannmålsexporter kraftigt (särskilt havre), men kollapsade efter 1880 och var 1900 bara en tiondel av toppnoteringen. Samtidigt fyrdubblades smörexporterna (Fridlizius 1957) (s 1129). Schultz hävdar -- utan att ha några data att tala om [1] -- att mejeriproduktion använde fler kvinnliga arbetare än vad spannmålsproduktionen gjorde. (s 1129f) Han konstaterar att 1920 års var den första folkräkningen som innehöll könsfördelningen av anställda i olika sektorer. 1910 var de två industrisektorer som anställde flest kvinnor textil och livsmedel; där tjänade kvinnor 60-67 procent av vad män gjorde. I jordbruket 1870-74 tjänade kvinnor däremot bara 50 procent av vad männen gjorde; 1914 hade denna andel ökat till 61 procent. I årliga anställningar som tjänare ökade andelen från 42 till 63 procent (s 1130). Mekanisering och rationalisering minskade efter 1850 jordbrukets behov av arbetskraft men migration till städerna samt till USA gjorde att utbudet också minskade; manliga daglönares löner (från Jörberg) deflaterade med rågpriser fördubblades 1870-1914.
Schultz har sex tvärsnitt med data från 1860-64 till 1910-14 för Sveriges 25 län och staden Stockholm. Fertiliteten minskar över perioden med 28 procent. Han har tre forskningsfrågor:
(1) Do changing local prices of basic traded agricultural commodities help to explain the cross-sectional variation and temporal changes in male and female wages in Sweden?
(2) Do women's and men's wages exhibit the anticipated association with total and age-specific fertility rates, controlling for child mortality, urbanization, and the rising general standard of living?
(3) Given the likelihood that factors other than shifts in the demand for labor influenced the observed wages of men and women in agriculture (i.e., supply responses via migration, differential female labor force participation, cumulative labor market experience), do time-series variations in commodity prices, plus the smaller interregional variations in prices, provide a satisfactory instrument to estimate without simultaneous equation bias the demand determinants of fertility operating through male and female wages?
Han kör OLS-regressioner. Högre smörpris relativt till råg är associerat med högre kvinnolöner relativt till män och lägre fertilitet, medan fläskpriser relativt till råg har de motsatta korrelationerna. (s 1134f) När han har med närvaron av skogsbruksjobb samt textil- och livsmedelsindustrijobb i länet så höjer de förstnämnda männens relativlöner i jordbruket och fertiliteten, och de sistnämnda höjer kvinnornas relativlöner i jordbruket (men inte statistiskt signifikant) och sänker fertiliteten. (s 1135) Han går vidare med instrumentvariabelskattningar av effekterna av könslöneskillnader på fertiliteten (s 1139). Högre relativlöner för kvinnor är som förväntat associerat med lägre fertilitet, förutom hos tonåringar (s 1142). I sina slutsatser menar Schultz att det var skogsarbetets stora roll i norra Sverige som förklarar den höga fertiliteten in i 1900-talet (s 1146f). Den slutgiltiga slutsatsen är: "When the real
wages of men, child mortality, and urbanization are held constant, the
aggregate county-level data for this 50-year period in Sweden suggest
that the appreciating value of women's time relative to men's played
an important role in the Swedish fertility transition." (s 1147)
Referens
T. Paul Schultz (1985), "Changing World Prices, Women's Wages, and the Fertility Transition: Sweden, 1860-1910", Journal of Political Economy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar