torsdag 18 september 2014

Löne-pris-lagg under amerikanska inbördeskriget

Mitchell (1903) var den förste att lägga fram hypotesen att krigs-orsakad inflation urholkar löntagarnas reala inkomster eftersom pengalönerna inte anpassar sig lika snabbt som priserna. Keynes gav i How to Pay for the War (1940) denna "lag of wages behind prices" en central roll i sin förklaring av krigstidsfinanser. DeCanio och Mokyr hävdar i sitt paper från 1977 att även om de flesta empiriska testen av Mitchells wage lag-hypotes inte har fått resultat i enlighet med hypotesen, så har ingen kollat på det amerikanska inbördeskriget, och tidigare tester är "incomplete".

Krigstidsmobilisering -- i en ekonomi som är vid eller nära full sysselsättning av sina resurser -- en överföring av resurser från hushåll och privata sektorn till staten. Det kan ske genom skatter, konfiskering eller upplåning. Upplåning överför från privat sektor genom att tränga ut privata investeringar eller genom att orsaka inflation. Williamson (1974) har visat att den första mekanismen skedde under inbördeskriget, och inflationen var av olika orsaker också hög, 13 procent per år, som Lebergott (1964) har visat. Inflationen kan överföra resurser till staten på flera sätt (s 315f) men jag är bara intresserad av löneeffekten som diskuterats ovan. Kessel och Alchian (1959, 1960) har argumenterat mot Mitchells wage lag-hypotes för inbördeskriget och hävdat att reallönerna sänktes av reala effekter, som skattepolitiken, krigets störningar på ekonomin, och försämrade terms of trade. DeCanio och Mokyr (s 317) menar dock att både reala och monetära faktorer kan ha effekter, och invänder att Kessel och Alchian inte gjort något statistiskt test i frågan.

De kör 2SLS-regressioner med BNP, industrial output, terms of trade med mera som oberoende variabler. Lönedata kommer från Coelho och Shepherd (1974, 1976) för 1851-59 och från Lebergott (1960) för 1860-1900.  Deras huvudresultat är att, pace Kessel och Alchian, löne-pris-laggen stod för två tredjedelar av sänkningen av reallönen (s 327). Detta innebär en "rehabilitation of the ideas of Wesley Clair Mitchell, one of the first systematic quantitative economic historians". De håller med K och A om att reala faktorer bestämmer löner och vinster på längre sikt, men på kort sikt spelar inflationen en egen roll. (s 327) De konstaterar också att poängen om krig och inflation görs också i flera nyare texter om Napoleonkrigen i England (Deane 1969, Mathias 1969, Burnet 1969), och även i Flinns (1974) översiktsartikel.


Referens
DeCanio, Stephen J. och Joel Mokyr (1977) "Inflation and the Wage Lag during the American Civil War", Explorations in Economic History.

Inga kommentarer: