Ett av de mest klassiska politiska besluten -- åtminstone om vi talar ekonomisk politik -- är avskaffandet av Storbritanniens Corn Laws, spannmålstullarna, år 1846. Detta förändrade, med tanke på Storbritanniens tunga vikt i den tidens europeiska ekonomi, i ett slag förutsättningarna för Europas jordbruksproducenter, och förekommer överallt i den ekonomisk-historiska litteraturen om 1800-talet såväl som i den mer politiska litteraturen: beslutet är en stark symbol för övergången till frihandel.
Det har gjorts massvis av forskning om varför det engelska parlamentet, med så riklig representation av förmögna godsägare, tog beslutet att ta bort spannmålstullarna. Nu har jag läst en artikel av statsvetaren Cheryl Schonhardt-Bailey från 2003 som bygger på en rad tidigare studier, bland annat av henne själv, så långt tillbaka som 1990.
Bakgrunden är denna: Tories tog regeringsmakten 1841 med en solid majoritet för fortsatt protektionism. Under premiärminister Robert Peel svängde de dock drastiskt 1846 till det motsatta. En W. O. Aydelotte samlade i en doktorsavhandling i Michigan på 1970-talet (?) in data om MPs 1841-47 och deras röstning, och Schonhardt-Bailey använder liksom en rad tidigare studier Aydelottes data för att bedöma om det var ideologi, intressen och/eller partipolitisk strategi som ledde till Tories omsvängning 1846. McKeown menade att irländska Repealers, som ville få ut Irland ur unionen, var en drivande kraft, liksom Peels följare (Peelites); för de senare anger han dock inget skäl till omsvängningen utan ser det som unikt. S-B kommenterar: "repeal thus becomes a peculiarity of British history"; en typiskt irriterande grej i historieskrivning som studerar ett visst land utan att jämföra med andra. (s 584) Schonhardt-Bailey (1990) inkluderade partitillhörighet och valkretsens ekonoiska intressen i en regressionsmodell, och hävdade att skiftet till Repeal berodde på förändringar i ekonomiska intressen, närmare bestämt diversifiering av godsägarnas portföljer, och spridning av industriella intressen över landet. Varken McKeown eller Schonhardt-Bailey, säger S-B, inkluderade dock ideologi i modellerna. McLean såg Peel som den ledande figuren och menar att Peel bytte åsikt efter den irländska svälten. Peel omvandlade Repeals enda dimension till en dubbel dimension. McLeans modell byggde på Aydelottes och Schonhardt-Baileys data och la till mått på MPs och valkretsarnas ideolog, framför allt i form av religiös tillhörighet. McLeans resultat är att ekonomiska intressen spelade roll men ideologi en större roll. Verdier fokuserade pockså på Peel och menade att de konservativa som följde Peel kom från mer urbana valkretsar och mötte val-konkurrens från liberaler.
S-B:s "lucka i litteraturen", den klassiska motivationen för ytterligare en studie, är att de tidigare studierna inte har integrerat intressen, partitillhörighet och MPs ideologi i en modell med både Liberala och Konservativa MPs. Detta gör S-B, som använder Poole och Rosenthals NOMINATE-metod på Aydelottes data föratt klarlägga "the underlying orientations of opinion (or dimensions) that divided MPs", och Kait och Zuplans "residualization approach" för att räkna fram MPs ideologi, som definieras som residualen när man räknat bort partitillhörighet och valkrets-intressen från MP:ns NOMINATE-poäng. Måttet på ideologi är alltså inget vidare -- en residual. Uträkningen är så här:
där error2 är måttet på ideologi.
Pappret är tekniskt och väldigt ohistoriskt, men S-B menar i alla fall att Tories var en allians av mer övertygade protektionister från landet och mer blandade Peeliter (s 592); hennes belägg för detta är dock bara hur folk röstade, se Fig 2 ovan. Hennes argument är att Peeliterna fortsatte upprätthålla protektionismen när de var tvungna för att hålla ihop partiet, men att detta av något skäl inte längre var nödvändigt 1846. (s 592) Hon polemiserar med tidigare forskning som hon menar sagt att Peeliterna 1846 skiftade från att rösta enligt intresse till att rösta enligt ideologi, och menar att det var tvärtom: 1846 slutade de rösta enligt ideologi och började rösta enligt valkretsarnas ekonomiska intressen. (s 604f)
Referens
Cheryl Schonhardt-Bailey (2003) "Ideology, party and interests in the Birtish Parliament of 1841-47", British Journal of Political Science.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar